HYPOTYREOS; GOITROGENA LIVSMEDEL, JUICE DETOX OCH STRESS

Jag älskar broccoli, blomkål och diverse kålsorter (så kallade goitrogena livsmedel dit även sojaprodukter räknas) men äter inte detta dagligen då de hämmar produktionen av sköldkörtelhormon som påverkar t.ex. kroppens energiomsättning/metabolism. Givetvis behöver man inte utesluta kål helt men en daglig konsumtion rekommenderas inte för någon med hypotyreos även om tillagat definitivt är bättre än rå. (Detta är en av anledningarna till varför jag aldrig kör “juice-detox” med en massa rå grönkål och liknande!). Det är så många som, ofta utan vetskap, har en sköldkörtel med underfunktion och med tanke på hur mycket processad mat, socker, gluten och diverse konstgjorda ämnen som konsumeras dagligen är det inte konstigt att hormonerna påverkas. Jag är övertygad om att många som har hypotyreos skulle må mycket bättre om de uteslöt t.ex. snabbmat, socker, soja och gluten. Under mina 10 år som vegetarian var jag sjukare någonsin. Jag var ofta förkyld och fick inte särskilt bra resultat trots gym, pilates, ridning och löpning. Fisk/kött/fågel/ägg innehåller fullvärdigt protein som innehåller essentiella aminosyror – jätteviktigt för hornombildning. Eftersom jag inte åt detta (dock kyckling och fisk ibland om jag blev bjuden!) och dessutom åt low fat var jag hungrig, hade dålig energi och rätt dålig hy. Salt ansågs ju “farligt” så i princip fick jag aldrig i mig jod heller. Åt jag nötter var det jordnötter eller cashews (inga selenrika paranötter…).

Jag gjorde en helomvändning när jag började läsa på Personal Training School i Stockholm och insåg hur mycket kosten påverkar kroppen. Jag minns till och med var jag satt i klassrummet och hur upprörd jag blev när vi diskuterade en vegetarisk kost, kroppens biokemiska system och hur protein i form av kött påverkar allt från muskelbygge till hormonbildning. Jag gick hem och läste på och började sedan fundera på om jag skulle äta kött. Min första måltid var pannbiff och jag fick varken ont i magen eller blev illamående eller äcklad.

Samtliga värden förbättrades (jag hade bl.a. konstant järnbrist) och idag följer jag sköldkörtelvärdena mm hos WerLabs (att få tid hos vårdcentralen verkar omöjligt…). I min familj finns hypotyreos och jag tror att jag genom att äta rätt typ av kost kan påverka sköldkörtelns funktion.

Mina värsta sköldkörtelvärden någonsin var när jag upplevde enorm stress – enligt mig ett av det absolut ohälsosammaste tillstånd en kropp kan befinna sig i. Stress påverkar både sköldkörtel och binjurar. Binjurarna producerar stresshormonerna adrenalin och kortisol som båda inverkar på sköldkörteln. Det enzym som används för att konvertera T4 till T3 hämmas av just kortisol, ett viktigt hormon som produceras av binjurarna för att hantera enstaka stressfyllda situationer. När stressen däremot blir kronisk och kroppen producerar för mycket kortisol under för lång tid, påverkas sköldkörteln negativt. Binjurarnas status och sköldkörtelns status är starkt förknippade. Jag hade förutom dåliga sköldkörtelvärden kaliumbrist, magnesiumbrist, en konstant puls på över 100 slag/minut i flera dagar (från och till i flera månader), ett blodtryck (systoliskt) som var uppe på 130 (jag har ofta 105), tinnitus och huvudvärk. Läkarna skrev ut Atarax och Seloken. Jag slängde båda. Jag hade ingen ångest och att ta betablockerare för att få ner hjärtrytmen när ingen läkare kunde berätta vad som orsakat min höga puls kändes 100 % fel. Bästa tipset fick jag i en podd: lyssna till kroppen när den viskar, inte när den skriker.

Hur fungerar sköldkörteln?
Hypotalamus i hjärnan får information om nivåerna av sköldkörtelhormon i blodet och skickar beroende på det, mycket eller lite av ett hormon som heter TRH till hypofysen i hjärnan. Hypofysen producerar i sin tur ett hormon vid namn TSH (tyreoideastimulerande hormon) som skickas till sköldkörteln och signalerar att producera prohormonet tyroxin (T4) samt det aktiva sköldkörtelhormonet trijodtyronin (T3). Det mesta av T4 omvandlas sedan i levern till T3. Njurarna, musklerna och hjärnan kan också konvertera T4 till T3. Sköldkörtelhormonet T3 transporteras därefter in i cellen där det talar om med vilken hastighet cellens ämnesomsättning bör ligga på för att upprätta en grundläggande metabolisk takt i kroppen. När nivåerna av T3 och T4 i blodet är låga kommer hypotalamus i hjärnan via en så kallad negativ återkoppling att påverka hypofysen så att den producerar mer TSH för att få sköldkörteln att i sin tur producera mer sköldkörtelhormoner. Det omvända gäller också, det vill säga vid höga halter av T3 och T4 i blodet kommer hypotalamus signalera till hypofysen att reducera produktionen av TSH och därmed minska produktionen av sköldkörtelhormoner.

Vad orsakar hypotyreos?
Klassisk hypotyreos karaktäriseras av förhöjd TSH samtidigt som man har för låga nivåer av T4 och T3. TSH är förhöjt eftersom hypofysen försöker att få sköldkörteln att producera mer sköldkörtelhormoner. Den vanligaste orsaken till att man producerar för lite av sköldkörtelhormonerna är enligt den konventionella medicinen på grund av en autoimmunsjukdom som orsakar antikroppar som förstör vävnaden i sköldkörteln vilket gör att T4 inte produceras i rätt takt. Andra orsaker kan vara jodbrist eller sjukdom i hypofysen och därmed problem med TSH.

Enligt komplementär medicin kan hypotyreos bero på näringsbrist. Även stort intag av produkter innehållandes isoflavonoider som exempelvis soja påverkar sköldkörteln negativt.  Överkonsumtion av icke-tillagade livsmedel som innehåller så kallade goitrogener, vilka hindrar jodupptaget kan påverka sköldkörteln negativt: brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål. Rökning påverkar sköldkörteln negativt, speciellt sköldkörtelsjukdomen Basedows sjukdom. En anledning till att rökning påverkar sköldkörteln negativt är att cyanid som cigarettrök innehåller, omvandlas till tiocyanat som försämrar sköldkörtelns funktion genom att förhindra upptaget av jod och tillverkningen av sköldkörtelhormon. Det finns fler ämnen i cigaretter som påverkar sköldkörteln negativt genom att de förhindrar att T3 binder sig till receptorer på cellerna.

Hur påverkar näringsintaget sköldkörteln?
Ur ett näringsfysiologiskt perspektiv kan hypotyreos även bero på följande: om sköldkörteln saknar de näringsämnen som behövs för att producera T4 samt att det saknas vissa näringsämnen som cellerna behöver för att utföra de instruktioner som T3 ger dem, kan det ge samma symptom som om man hade för lite T3. En person med hypotyreossymptom (även en person som står på medicinering) kan förbättra sin sköldkörtelfunktion genom att tillhandahålla de näringsämnen som förbättrar produktionen av sköldkörtelhormon, förbättrar konverteringen av T4 till T3 samt förbättrar möjligheten för cellerna att använda sköldkörtelhormon.

Följande näringsämnen är viktiga för optimal sköldkörtelfunktion:
Selen, zink och koppar behövs för att levern ska kunna omvandla T4 till T3. Sköldkörteln är för övrigt det organ i kroppen som har högst koncentration av selen.  Mangan behövs för att underlätta för antioxidativa enzymer i sköldkörteln och levern så att båda organen fungerar optimalt. L-Tyrosin är en aminosyra som konverterar dopamin till noradrenalin med hjälp av vitamin B6 och C-vitamin. Noradrenalin är en signalsubstans i sympatiska nervsystemet som stimulerar hypotalamus och hypofysen att aktivera produktionen av sköldkörtelhormon i sköldkörteln via hormonerna TRH och TSH. Jod behövs för att tillverka T4. B-vitaminerna kan förbättra cellens svar på T3-instruktioner. Utan alla ovan nämnda näringsämnen får sköldkörteln en betydligt mindre gynnsam arbetssituation. Det finns även örter som påverkar sköldkörteln, t.ex. ashwaganda som har en gynnsam inverkan genom dess antioxidantfunktion i levern. T4 omvandlas som nämnts ovan till T3 i levern; att levern fungerar bra är alltså oerhört viktig för en bra sköldkörtelstatus.

Läs vidare om sköldkörteln, dess funktion, vilken kost som rekommenderas vid obalanser och vilka kosttillskott som kan vara lämpliga. Många tillstånd och obalanser i kroppen orsakas av näringsbrist och kan påverkas otroligt mycket genom kost och livsstil.

Kolla in Mia Lundins sida! Mia har nyligen gett ut en kokbok med mat för hormonell balans – fantastisk! Även Martina har stenkoll på hormoner.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: