DEN CIRKADIANSKA RYTMEN


I förrgår var det Nobelfest och mitt favoritpris är ju så klart Nobelpriset i medicin…! Priset gick till tre amerikanare som har kartlagt den cirkadianska rytmen – människor, djur och växter är alla anpassade efter jordens rotation med hjälp av en inre biologisk klocka. Klockan styr många av våra gener och har betydelse för sömn, hormonnivåer, kroppstemperatur, blodtryck samt metabolism, till exempel genom att påverka glukoneogenes och insulinkänslighet. Störningar i den cirkadianska rytmen har bland annat kopplats till sömnproblem, depression, kognitiv dysfunktion och flera neurologiska sjukdomar. 

Att alla celler i kroppen har en perfekt dygnsrytm och hur denna påverkas av t.ex. livsstil och samhälle är både intressant och skrämmande. Vad händer egentligen med kroppen när vi utsätter den för vårt 24-timmars samhälle? Är det egentligen så himla konstigt att vi blir sjuka när vi går helt emot det som kroppen är gjord för? Det verkar som att hälsan förbättras avsevärt om man respekterar kroppens cirkadianska rytm och det är ju egentligen så otroligt logiskt och självklart.

  • Skiftarbetare drabbas oftare av typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. När vi skjuter fram sömnen så störs de tusentals gener som finns i vävnaden (och som har sin egen dygnsrytm). Forskningen visar dock att kvällsmänniskor – i jämförelse med morgonmänniskor – har lägre risk att utveckla diabetes om de utför skiftarbete.
  • Den stora klockdirigenten i hjärnan, den suprachiasmatiska kärnan (SCN), styr en viss del av generna. Samtidigt kontrollerar levern separat dygnsrytmen för ett större andel gener. Dessa två rytmer måste vara i rätt fas eller förhållande till varandra för ämnesomsättningens bästa. Det är därför hälsosamt att endast äta under en del av dygnet. Teorin är att rytmerna kan anpassa sig till att bearbeta näring under åtta timmar och att kroppen sedan får tid för återhämtning under dygnets fasteperiod. Intressant nog tyder forskning på möss även på att minskat kaloriintag kan fördröja åldrandet genom att förbättra dygnsrytmerna för ämnesomsättningen.
  • Ljuset är den starkaste faktorn för att styra dygnsrytmen och därigenom sömnen. Det hjälper kroppens stora ”klockdirigent” i hjärnan, den suprachiasmatiska kärnan, att skapa en robust dygnsrytm som gör att man blir trött vid samma tid och vaknar samma varje morgon. Kroppsklockorna älskar regelbundna vanor.
  • Dagens ljusstarka 24-timmarssamhälle är farligt för vår hälsa. Artificiellt ljus vid fel tid på dygnet stör våra kroppars rytmer. En konsekvens av det ”ljusförgiftade” samhället kan vara att vi kanske åldras snabbare än vi skulle behöva.

Jag som kan jobba kväll (slutar 21.45) och sedan dag (börjar 06.45)  får minimalt med återhämtning mellan två arbetspass och oregelbundna tider. Det känns ju skönt att årets Nobelpris kan förklara varför man känner sig så konstig i kroppen efter de där passen…!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s