PETERSONS KROG

          Vi åkte ut till Käringön i fredags för att möta upp familjen och äta på Petersons Krog. Det blir liksom aldrig av att vi går dit när man är på ön under semestern, det är så otroligt mycket folk i hamnen och då är det underbart att bo utanför smeten…!

Vi hade rätt höga förväntningar på maten och vi blev båda så besvikna! Det var som att äta vägkrogsmat längs Autobahn. Till och med uppläggningen förde tankarna till sommarens rastpauser. Jag beställer nästan alltid torskrygg så nu bestämde jag mig för Havets Wallenbergare och det smakade som tofu/färdigköpt äggblandning – alltså ingenting. Eller jo – alldeles för salt! Konsistensen var lite svampaktig, som quorn ungefär. J ville ha kött och beställde fläskkarré, den smakade inte heller någonting. Vi beställde in extra smör – som smakade lite som margarin. Jag fick ärtor, lingon och potatismos – som smakade pulvermos (det kanske det var?). Kom igen! Det var en blandning av vägkrog och bamba – till och med knäckebröd och vitt bröd ingick!

Dock var killarna i baren snälla som lät oss ställa in en kaka i deras kyl (servitören vågade jag inte fråga för han verkade bakis/mycket trött). Vi gick hem till huset och fikade i trädgården då vi inte vågade chansa på desserten. Bottennapp alltså…! Dock är utsikten och läget lika trevligt som alltid men det vägde ju tyvärr inte upp denna gång.

Advertisements

LCHF-FRALLOR

Det här måste ju vara världens enklaste recept på LCHF-bröd! Efter bara 20 minuter i ugnen är de här underbara frallorna bakade på mandelmjöl färdiga att njutas till morgonkaffet, eller som fika om man nu som jag inte äter frukost…! (J åt dem som hamburgerbröd till middagen!).

250 gram keso
2 ägg
1,5 dl mandelmjöl
1 dl blandade fröer
2 tsk bakpulver
2 msk kokosolja
1 dl riven ost
1 msk pofiber
Flingsalt
Vallmofrön

Mixa och låt degen vila några minuter innan du formar 5-6 bröd. Toppa med flingsalt och vallmofrön. Baka på 200 grader i 15-20 minuter.

TOFANA DI ROZES

    Vi avslutade veckan i Cortina med en 7 timmars lång vandring runt Tofana di Rozes. Varför har vi aldrig tagit den här turen förut?! Först tre timmar rakt upp med espresso som belöning på 2500 meters höjd hos Rifugio Giussani (här tar de inte kort och vi fick skramla ihop våra sista mynt!) och sedan vidare på per esperti-leder ner till Val Travenanzes. Här är det brant och stenigt och det finns inget att hålla sig i. Jag fick nästan krypa på grund av höjdskräcken eftersom jag är övertygad om att jag ska glida ner för stupet annars. På grund av alla branta nerfarter så blev det inte många foton här, det var liksom fullt fokus på fötterna…! Landskapet öppnade upp sig när vi passerade Forcella Col dei Bos och tillbaka mot Rifugio Dibona; blommor, vattenfall, bäckar, ängar…

Här finns hur många via ferrata som helst; lodräta stegar längs med berget och leder utmed bergskammen. Jag får svindel bara av att titta på de som går här uppe, helt plötsligt skriker någon och så kommer det en sten flygande. Har man satt foten på fel ställe då tänker jag?! Tofana di Rozes ska vara det vackraste berget i Cortina och den här vandringen var faktiskt helt fantastisk! Dessutom finns det en massa historia från Första Världskriget här uppe, allt från gamla byggnader till grottor.

TRE CIME

    

        

I fredags valde vi att ta vandringen runt Tre Cime. Naturen här är enormt mäktig men detta är en riktig turistattraktion om man börjar efter 08.30… Vi var sena på grund av en borttappad bilnyckel och fick gå tillsammans med busslaster av turister – motsatsen till förra året då vi nästan var ensamma från start. Vi pausade för lunch på Rifugio Locatelli och njöt av utsikten innan vi gick vidare genom dalen bland kor med bjällror till Rifugion Langalm. Den här restaurangen är betydligt lugnare, utsikten är fantastiskt och allt är lokalproducerat (personalen måste bära med sig alla varor i ryggsäckar hit). Här beställde vi det bästa kaffet hittills och en äpple- och vallmokaka med grädde. Härifrån är det ca 30 minuter tillbaka till start.

Även om den här vandringen går upp och ner kan i princip gammal som ung klara av att gå runt. Vi såg en chic dam som hade tagit sig runt i sandaler… Det tar längre tid än vad man tror och man får gilla läget med alla busslaster om man vill njuta av mäktiga Tre Cime. Ett stort minus är att den här vandringen kräver att man betalar för parkering (300kr) – för att ens få passera in på området…

BULLETPROOF

Jag glömde min Brain Octane Oil hemma i skafferiet så det fick bli Bulletproof coffee på det gamla sättet; gheesmör och kokosolja. Jag trodde inte att jag skulle märka någon skillnad energimässigt men det gör man – i alla fall om man som jag brukar ha Brain Octane Oil i kaffet – alltså inte “vanlig” MCT-olja utan 100% kaprylsyra. Den tas inte upp via mage-tarm utan går direkt ut i blodet och kan påverka ketoner och energinivå.

“MCT-olja -medium chain triglycerides, är en form av mättat fett. Dessa fettsyror kommer med många hälsofördelar och kan bidra till allt från att förbättra kognitiv funktion, öka energin och prestationen till bättre viktkontroll. De kan även ge starkare immunförsvar och minska risken för en mängd olika sjukdomar.

Din kropp bryter ner MCT annorlunda än LCT. Normalt så måste fett som tas upp i kroppen blandas med galla från gallblåsan och med hjälp att pankreasenzymer brytas ner i matsmältningssystemet. MCT behöver varken galla eller pankreasenzymer. När de medellånga fettsyrorna tas upp i tarmen så transporteras de genom blodet direkt till levern där dom omvandlas till ketoner. Levern släpper sedan tillbaka ketonerna i blodet som transporteras runt i hela kroppen. De kan även effektivt passera blod-hjärnbarriären och förse hjärnan med energi. Av den anledningen använder kroppen medellånga fettsyror som energi istället för att lagra det som kroppsfett.

I kokosolja består ca 62-65 procent av fettsyrorna av MCT, inklusive C6, C8, C10 och C12. Men här utgör laurinsyra ca 40% av de medellånga fettsyrorna. Medan laurinsyra (C12) är mest känd för sina antibakteriella, antifungala och antivirala egenskaper, så ökar kapronsyra (C6), kaprylsyra (C8) och kaprinsyra (C10) ketonnivåerna mycket mer effektivt. Som ett resultat av detta är laurinsyra mindre potent när det gäller att minska hunger, gynna viktminskning, öka energin och främja hjärnans hälsa. MCT-olja innehåller som regel en hög andel kaprin- och kaprylsyra.”

(Gheesmöret som jag hittade i Cortinas enda hälsokost smakar underbart och har en mycket mjukare konsistens än Kung Markattas som jag brukar köpa. Men så var det också dubbelt så dyrt…!).

LAGO SORAPIS

  

 

     Vandringen upp till Lago Sorapis går först genom skogen och sedan längs med berget. Här är det vajrar, små broar av brädor, stup och stegar (värst!) – alltså hemskt för någon med höjdskräck som jag. Dock vet jag vad som väntar och det här är vår absoluta favoritvandring i Cortina.

Lago Sorapis har exakt den turkosa färg som syns på bilderna (som en Disneyfilm tycker L!), det är helt enkelt en magisk plats! Vägen dit tar 1,5 timma och för att komma tillbaka till Cortina/Faloria är det en vandring på över 3 timmar som går över flera bergstoppar. Stigningen är enorm (rakt upp längs med berget, lite som att klättra i en trappa med 1 meter mellan trappstegen) och det är jättejobbigt för solen ligger på konstant.

På toppen fick jag extrem svindel första gången och trodde att jag skulle dö. L sa att det skulle bli jättepinsamt om hon var tvungen att ringa en räddningshelikopter så jag fick lägga mig ner tills det gick över… I år njöt jag faktiskt av utsikten så man kan konstatera att face the fear är det enda som fungerar! Dock klamrar jag ju mig fast så fort tillfälle ges då jag är övertygad om att ett felsteg är lika med döden.

Lago Sorapis marknadsförs betydligt aggressivare än första året vi var här och det märks på antalet turister som hittar hit. För tre år sedan var vi ensamma, i år möttes vi av ett gäng gymnaster som tränade back flips rakt ner i sjön! Alla vill uppleva detta paradis!