HJÄRNANS HEMLIGHETER


Intressant läsning innan jobbet! SvD’s artikelserie “Hjärnans hemligheter” rekommenderas starkt!

Professorn Robert Sapolsky (som bl.a. anlitas i mordrättegångar för att undervisa om hjärnans biologiska funktion) beskriver i sin nya bok “Varför vi beter oss som vi gör”, hur såväl medmänskliga som fientliga beteenden styrs helt och hållet av biologi. Allt vi gör i nuet påverkas samtidigt av neurologi, hormoner, pubertet, barndomsupplevelser, epigenetik… Till exempel så här: i det ögonblick du skäller ut en kollega beror ditt handlande på aktiviteten i hjärnans amygdala och på om du inte ätit på ett tag, på hur din pannlob mognade under tonåren och vad dina föräldrar tutade i dig under uppväxten. Samma sak gäller om du ger din arbetskamrat beröm. Beteendet styrs av sinnesintryck och blodsockerhalt, uppfostran, kultur, gener och evolution. 

Sapolsky menar att människan är styrd av biologi – att mänskligt beteende är förutbestämt och att brottslingar bör betraktas som biologiskt skadade personer. Detta är så otroligt intressant. Läs hela intervjun med Robert Sapolsky här.

Advertisements

“DIN LIVSSTIL STYR HUR DIN HJÄRNA FUNGERAR”

“Hjärnan krymper efter 25-årsåldern, men med träning kan man bromsa utvecklingen eller faktiskt till och med vända den.”

Psykiatern Anders Hansen är intervjuad i söndagens SVD där fokus (som vanligt när det gäller Anders!) ligger på hjärnhälsa. Anders jobbar som psykiater på Sophiahemmet och är författare till boken Hjärnstark. I helgens artikel avslöjar Anders bl.a:

  • Effekterna av träning är så påtagliga att delar av hjärnan faktiskt kan växa sig större.
  • De senaste fem–tio årens forskning har visat att hjärnan är mer föränderlig (plastisk) långt upp i åren, än vi tidigare har trott.
  • Man når sin hjärnas fulla potential genom att vara fysiskt aktiv.
  • Fysisk aktivitet kan ge bättre koppling mellan olika delar av hjärnan.
  • Frontalloben, ibland kallad hjärnans beslutsfattarcentrum, är ett av de områden som stärks allra mest när vi rör på oss. Hos den som motionerar regelbundet så skapas bättre kopplingar därifrån till andra delar av hjärnan, vilket till exempel gör det lättare för eftertänksamhet att balansera de signaler som bearbetar starka känslor i andra delar av hjärnan.
  • Så lite som ett enda pass på fem minuter förbättrar koncentrationen och kan faktiskt minska adhd-symptom hos barn.
  • Motion har god effekt vid lättare depressioner, lika bra som antidepressiv medicin.

Det är lätt att tro att det enbart är läkemedel som påverkar hjärnan vid t.ex. en depression men det är fel. Både kost och träning är två otroligt viktiga komponenter när det gäller hjärnhälsa. Igår kunde man läsa den här debattartikeln i SVD om psykiatrisk vård och liknelsen vid förvaring, avsaknaden av t.ex. hälsosam kost och åtgärder som stimulerar till aktivitet.

Läs hela intervjun med Anders här!

HÄLSOSANT: ANDERS LÖNEDAL

Lyssna på avsnitt 9 av Hälsosamt – Faran med antidepressiva och hur du kan sluta på ett säkert sätt, där Carolina (sjuksköterska) intervjuar Anders Lönedal. Under deras samtal diskuteras bl.a:

  • Vad finns det för forskning att psykofarmaka fungerar?
  • Kopplingen mellan psykofarmaka och olika våldsdåd
  • I Frankrike har man inte accepterat ADHD som en diagnos
  • Förr fick man lov att sörja i två år innan antidepressiva sattes in, nu är det två veckor.
  • Hur påverkar hållningen depression?
  • Inte ovanligt att bipolaritet kommer från SSRI-preparat
  • Vad händer i hjärnan när vi äter sömntabletter?
  • The Road Back- Programmet Anders använder för att hjälpa folk trappa ner och ut psykofarmaka
  • Vad JNK-genen är och hur psykofarmaka påverkar den
  • Hur psykofarmaka kan gå rakt igenom blod-hjärnbarriären och vad det har för effekter
  • Vad är det som händer när man upplever brainzapps vid utsättning av SSRI?

Den här podden är otroligt intressant oavsett om man arbetar inom psykiatri eller kommer i kontakt med psykisk ohälsa på annat sätt (vilket tyvärr de flesta gör). Över 20 % av Sveriges vuxna befolkning (åldern 15-64) står idag på någon sorts psykofarmaka och det fortsätter att öka i de yngre åldrarna. Ska det vara så här? Är det rimligt att en femtedel av Sveriges invånare mår så dåligt att de tvingas äta starka läkemedel för att klara av vardagen? Har vi alltid mått så här dåligt men inte kartlagt den psykiska ohälsan på samma sätt som vi gör idag? Finns det alternativa behandlingar som kan ge samma effekt som läkemedel? Oavsett vad man har för erfarenhet och inställning till både psykofarmaka och den psykiatriska vården i Sverige är det minst sagt intressant att höra på vad Anders har att säga om ämnet.

Anders är även intervjuad angående stress och lymfatiska systemet. Sedan jag fick tips om Carolinas podd är jag helt fast! Det här är en riktig guldgruva för oss hälsonördar!

4HEALTH: INTERVJU MED MIA LUNDIN

På vägen till jobbet lyssnade jag på Anna Sparres senaste podd – intervju med fantastiska Mia Lundin! Mia pratar om binjurarna och sköldkörteln; hur stress, hormoner och signalsubstanser påverkar inte bara hjärnan utan kroppen som helhet. Mia pratar även om medicinering för t.ex. hypotyreos och Hashimotos och av egen erfarenhet är det något oroväckande hur dåligt uppdaterade många svenska läkare är inom just detta område, hur lätt det är att få utskrivet medicin mot depression fast detta bara är ett symtom som kan ha orsakats av t.ex. en underaktiv sköldkörtel… Jag rekommenderar alla att lyssna på det här avsnittet – i lugn och ro, för det är mycket information!

WeRLabs erbjuder test av sköldkörtelrubbning (kolla in det här):

  • TSH
  • T4 fritt
  • T3 fritt
  • Anti TPO
  • TRAK

Sköldkörteln är en körtel som sitter under struphuvudet på framsidan av halsen. Förenklat kan man säga att sköldkörteln sätter takten på ämnesomsättningen i kroppen, och det är viktigt att den fungerar för att man ska må bra. Sköldkörtelrubbning är 5–10 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Det finns ett mörkertal men en uppskattning är ca 300 000 drabbade.

Sköldkörtelrubbing kan bero på underfunktion (Hypotyreos) eller överfunktion (Hypertyreos). Hormonerna T4 och TSH reglerar sköldkörteln där T4 verkar som kroppens gaspedal och stimulerar ämnesomsättning, energinivå och det allmänna välbefinnandet och TSH är den metaforiska foten som trycker på gasen (T4).

Vid underfunktion, alltså för lite gas, ses låga T4 värden och höga TSH på provresultaten. Trötthet, frusenhet och viktuppgång är då vanliga symptom. Vid det omvända, alltså en överproduktion av sköldkörtelhormon, höga T4 värden blir resultatet den omvända, inre oro, stresskänsla, hjärtklappning, svettningar, allmän sjukdomskänsla och viktnedgång är ofta symptomen som föranleder testning. Sjukdomarna debuterar ofta under eller efter graviditet samt i medelålder.





För att få en mer komplett bild av hur din sköldkörtel fungerar rekommenderas att du kontrollera nivåerna på hypofyshormonet TSH plus sköldkörtelhormonerna fritt T3 samt fritt T4. I det stora sköldkörtelpanelen ingår även anitkroppar för att fånga upp eventuell autoimmun sjukdom som förklaring till en rubbning i sköldkörtelfunktionen.